Eletròun: differenze tra le versioni

Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
m un cìc
mNessun oggetto della modifica
 
Riga 9:
{{dialort | dial=Carpśàn}}
 
[[File:Cyclotron motion wider view.jpg|260px|thumb|right|Un fàsi d'd eletròun curvécurvê a fòrmafórma ed sérc'd sérć da un'n càmpcamp eletromagnétic.]]
[[File:Spin-wavefunction.svg|260px|thumb|left|La manéra ed prilèr d'l'edl eletròun.]]
 
L'L '''eletròun''' l'l è un'n cumpunèintcomponèint fondamentèl dl'edl [[àtom]], cun eletrisitécarga negativaméno. JI eletròun gl' în daldi [[partisèli]]pcunsèin elementèrielementèr, carghédicarghê negativamèint, ch'i j gîrenviàśen 'd' lung a deglidagli ôrbitiòrbiti intòrn'd intórn al [[nuclèvnùclev]] ed l'edl àtom.
 
Tùt j singòl elemèint chìmic j gh' àn 'na quantitèquantitê diferàinta d'd eletròun. L'L è pròpia da ladala pusisiòunpuśisiòun in sìma aglisìm'ai orbitèl, e da la quantité di eletròun estèren djdi àtom, ch' a dipènd el proprietéproprietê e anca el capasité ed lighères e d' mis'cères di diferàint materiémateriē.
 
== L'L avérel catécatê e la dòpia natûranatùra ==
 
L'L eletròun l' è stê la prìma partisèla subatômica a èser descuvèrta, in dal 1897, quand al sieinsié siensiê[[J.J. Thomson]] 'l' îvaiva sperimentésperimentê che ch' l' eletròun al furmèvafèva ji [[ràg' catòdic]] ch' j gnìven fòra da un filamèint ed metâl suriscaldé.
 
In dla vècia teorìa ins la strutùra dl' atòm, l'eletròun l' éra cunsideré 'na bucîna ch' la girèva a 'n altèsma velosité intòrn' al nùclev dl' àtom in dagli òrbiti preciśi: ma po' i siensié dla [[fìsica]] j àn capî che l' eletròun l' è piò uguèl a n' ònda eletromagnètica sirculèr, ch' la viàśa a n'altèsma velocité (intòren a 100 miliòun ed kilòmeter uràri) intôrn al nùclev sainsa avéregh nè màsa, nè volùm, e ch' al gh' à cuntemporanitè ed preśeinsa in piò punt dal spàsi.