Artéccol in dialètt mudnés


Al Śvedéś (svenska) l'è na léngua ch'la fà part dal grup urientàl dal léngui scandinàvi, cgnusû anc cuma grup setentriunàl dal léngui germànichi, e l'è druàda da piò ad déś migliòṅ ad parsòni stramnàdi in Śvèsia, in soquànti parti dla Finlàndia e in dagl'Ìśuli Åland. Daśvgnénd da la léngua in cumùṅ di antìg Vichìng, al s davśìna dimóndi a 'l Nurvegéś e, in na sèrta manéra, anc a 'l Danéś.

Artìcul in Miranduléś
«
Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap.»
«
Tut i èsar umaṅ i nàsan lìbar, cumpàgn in di dirìt e dégn a la stésa manéra. I gh'àṅ la raśòṅ e 'l giudìsi e i gh'aṅ da cumpurtàr-as da fradèi 'l un cun c'l àtar.»
(MUD)
I pòst in du a s dascór al Śvedéś
Al vucàli dal śvedéś
August Strindberg, òṅ di scritōr śvedéś più cgnusû

Al Śvedéś 'l è dvintâ la léngua uficiàla dla Śvèsia sōl a far data dal 1 ad Luj dal 2009. La léngua ch'la s dascór al dè 'd incō la s ciàma nusvenska (Śvedéś 'd adès).

Vucàli modifica

Al Śvedéś al gh'à dimóndi più vucàli in cunfrònt a 'l emigliàṅ (scriti a, e, i, o, u, y, å, ä, ö). I pōlan èsar lunghi (in gènar prima dna cunsunànta curta) o curti (in gènar prima dna cunsunànta lunga).

Létra IPA Descrisiòṅ Eśèmpi
a [a] cuma la A ad mat matt [matː]
[ɑː] -- mat [mɑːt]
e [ɛ] cuma la E ad bèl hell [hɛlː]
[eː] cuma la E ad hel [heːl]
[æ] cuma la E ad pés ['pes], dita da 'n mudnéś ad sità ['pæs] herr [hærː]
o [ɔ] cuma la O 'd òt moll [mɔlː]
[ʊ] cuma la O ad dita da 'n mudnéś ad sità ['fʊ] bott [bʊt]
[uː] cuma la U ad fot [fuːt]
[oː] cuma la O ad fiōl [soːn]
u [ɵ] -- full [fɵl]
[ʉː] -- ful [fʉːl]
y [ʏ] -- syll [sʏll]
[yː] -- syl [syːl]
å [ɔ] cuma la O 'd òć lång [lɔŋː]
[oː] cuma la O ad śōg mål [moːl]
ä [ɛ] cuma la E ad sènt häll [hɛlː]
[ɛː] cuma la E ad magnê dita da 'n Mudnéś ad sità häl [hɛːl]
[æ] cuma la E ad Sécia ['seʧa] dita da 'n Mudnéś ad sità ['sæʧa] ärt
[æː] -- här [hæːr]
ö [œ] cuma la O ad fóra ['fora] dita da 'n Mantṿàṅ ['fœra] nött [nœtː]
[øː] -- nöt [nøːt]
[œː] -- öra [ˈœːra]

Cunsunànti modifica

Làbar Làb'r e Dènt Dènt Alvèul Palâ Vēl Góla
Stóp p b t d k g
Davśinànt v l r j h
Fricâ f s ɕ ɧ
Vibrànt
Naśàŀ m n ŋ

Gramàtica modifica

Sustantìṿ modifica

Al Śvedéś, cum a sucéd da spés in dal léngui germànichi, al gh'à al gènar nèutar, ma, cuntrariamènt a 'l Tedèsch, al n fà briśa difarénsa fra paròli fémni e masći, miténd-li insém in un grup dit gènar cumùṅ.

I sustantìṿ i pōlan èsar singulàr o plurài.

  • sustantìṿ ad gènar cumùṅ (> 80% a 'l incìrca)
    • a s śònta -er: vän → vänner (un amìg – di amìg)
    • a s śònta -ar: häst → hästar (cavàl – cavài); pojke → pojkar (un baghét – di baghét)
    • a s śònta -or (p'r i nóm ch'i finìsan in A): matta → mattor (un tapē - di tapē)
    • a s fà 'n cambi ad vucàl: hand → händer (na maṅ – dal maṅ); man → män ('n óm – di óm); bror → bröder (fradèl – fradèi)
  • sustantìṿ ad gènar nèutar (< 20% a 'l incìrca)
    • i rèstan cumpàgn: bord → bord (tàvul – tàvui)
    • a s śònta -n (p'r i nóm ch'i finìsan par vucàl): äpple → äpplen (un póm – di póm)

Artìcui modifica

In Śvedéś a s dróa sèmpar -en p'r i nóm singulàr cumùn e -et p'r i nóm singulàr nèutar. 'L artìcul indeterminatìṿ al s mét sèmpar prima dal sustantìṿ.

  • en bok (un lìbar)
  • et hus (na cà)

'L artìcul determinatìṿ invéci a s śònta in fónd a 'l sustantìṿ.

  • boken (al lìbar)
  • huset (la cà)

P'r i prurài i sufìs i èṅ però difarènt: -na par quéi cumùṅ e -en o -a par quéi nèutar.

  • vännerna (gl'amìg)
  • hästarna (i cavài)
  • mattorna (i tapē)
  • händerna (al maṅ)
  • borden (i tàvui)
  • äpplena (i póm)

Quànd al nóm al s cumpàgna a 'n agetìṿ, al sufìs al rèsta, ma a gh'è anc 'n artìcul mis lè a pòsta (artìcul + agetìṿ + nóm, 'l órdan 'l è quést chè), den p'r al cumùṅ singulàr, det p'r al nèutar singulàr, de p'r i nóm plurài.

  • den nya boken (al lìbar nóṿ)
  • det stora huset (la cà granda)
  • de nya böckerna som talar om de stora husen (i lìbar nóṿ ch'i dascóran dal cà grandi)

Vérub modifica

Cum a sucéd par dagl'atri léngui scandinàvi, al Śvedéś (mudéran) l'è una dal pòchi léngui indoeuropee ch'al n cógnuga minga i vérub a secónd dla parsòna e dal nùmar ma al dróa sōl na fórma verbàla par tut. Tant par dir-'n una, al preśènt indicatìṿ dal vérub èsar, che in Miranduléś al gh'à siē fórmi, in Śvedéś al rèsta sémpar är.

  • vérub prata (=dascórar, prima cugnugasiòṅ), raìś + "-ar"
    • jag pratar ([mè] a dascór)
    • du pratar ([tè] at dascór)
    • han/hon/den/det pratar ([lò/lē] al/la dascór)
    • vi pratar ([nuàtar] a dascurém)
    • ni pratar ([vuàtar] a dascurìv)
    • de pratar ([lōr] i dascóran)
  • vérub leka (=śugàr, secónda cugnugasiòṅ), raìś + "-er"
    • jag leker ([mè] a śóg)
    • du leker ([tè] at śóg)
    • han/hon/den/det leker ([lò/lē] al/la śóga)
    • vi leker ([nuàtar] a śughém)
    • ni leker ([vuàtar] a śugàv)
    • de leker ([lōr] i śógan)

'L auśigliàri in Śvedéś 'l è sémpar al vérub ha (=avér).

  • jag har pratat ([mè] a-j-ò dascōrs)
  • jag har varit ([mè] a sòṅ stâ, lit. [mè] a-j-ò stâ)
  • jag har kommit ([mè] a sòṅ gnû, lit. [mè] a-j-ò gnû)

Eśèmpi modifica

  • śvedéś: svenska
  • a t salùt: hej /'hej/
  • arvéd'r-as: hej då /hej'do:/
  • par piaśēr: snälla /'snɛl:a/
  • a t ringràsi: tack /tak:/
  • quàl lè: den där /dɛn'dɛ:r/
  • quànt?: hur mycket? /hʉ:r'mʏke/
  • itagliàṅ: italienska /ita'lje:nska/
  • sè: ja /jɑː/
  • nò: nej /nɛj/
  • cin cin: skål /'sko:l/
  • Itàglia: Italien /i'tɑːlien/
  • Śvèsia: Sverige /'svɛrje/

Nùmar da 0 a 10: noll (śèr), en/ett (òṅ), två (dū), tre (tri), fyra (quàtar), fem (sinc), sex (siē), sju (sèt), åtta (òt), nio (nóṿ), tio (déś).